Forskningsrapport: Behovsanalys för inkluderande arbetsplatsförlagt lärande i partnerländerna inom DI-VET-projektet

Denna rapport presenterar resultaten från en studie genomförd inom ramen för projektet "Fostering Diversity and Inclusion in Work-based Learning for Smoother VET-to-work Transition (DU-VET)", som genomförs i Sverige, Finland, Spanien och Polen. Projektet syftar till att förse yrkesutbildning personal (VET) med praktiska verktyg och kunskap för att stärka deras kompetens och utveckla inkluderande yrkesutbildning. Syftet är även att stödja små och medelstora företag (SMF) i att implementera strategier för mångfald och inkludering i arbetet med olika elevgrupper, särskilt de som omfattas av diskrimineringsskydd.

Syftet med denna studie var att genomföra en behovsanalys för att identifiera hinder och brister i det inkluderande arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Studien hade en kvalitativ ansats och omfattade 60 individuella djupintervjuer (IDI).

Deltagarna representerade: VET-aktörer, SMF samt studenter från underrepresenterade grupper. Eftersom studien var kvalitativ och syftade till att förstå APL-frågor i partnerländerna utifrån deltagarnas subjektiva uppfattningar, är resultaten inte representativa för hela befolkningen i respektive land.

Forskningsresultat – Studenternas perspektiv

Forskningen visar att studenter i Polen beaktar både praktiska faktorer, såsom ersättning, geografisk placering och arbetstider, samt utvecklingsrelaterade aspekter som möjligheten att förvärva relevant erfarenhet och förbättra sina framtida anställning utsikter. I Finland präglas urvalsprocessen av en reflekterande och strategisk inställning, där studenter väger in personliga intressen i relation till långsiktig karriärutveckling. Svenska studenter möter särskilt komplexa utmaningar, främst på grund av strukturella begränsningar i systemet. De tvingas ofta acceptera praktikplatser som inte överensstämmer med deras yrkesmässiga ambitioner. I Spanien lägger studenter stort fokus på personliga intressen och möjligheter till kompetensutveckling, men vissa uppger att de tilldelats praktikplatser utan hänsyn till individuella preferenser, vilket lett till frustration och krav på ökad transparens i urvalsprocessen.

När det gäller rekryteringsprocessen framhåller polska studenter flera hinder, bland annat bristande återkoppling från arbetsgivare och förekomsten av så kallade ”spökannonser” – tjänster som annonseras men inte existerar i praktiken. I Finland pekar studenter på återkommande utmaningar i praktikjakten, där språkbarriärer framstår som det mest betydande hindret. Svenska studenter beskriver ett särskilt ineffektivt rekryteringssystem, där mellan 100 och 200 ansökningar i snitt endast genererar en positiv svarsfrekvens på cirka 2,5 procent. Dessutom vittnar flera om diskriminering baserad på namn, vilket tvingar dem att kompromissa med sin identitet för att öka sina chanser att få en praktikplats.

Trots skillnader mellan länderna framträder en tydlig gemensam ambition att maximera de möjligheter som studentpraktik erbjuder. Samtidigt visar analysen på allvarliga systemrelaterade utmaningar – från bristande transparens i rekryteringsprocessen till ekonomiska begränsningar och praktikplatser som inte överensstämmer med studenternas faktiska behov och förutsättningar.

Uttalanden från spanska studenter tecknar en komplex bild av såväl systemmässiga som organisatoriska utmaningar. Urvalsprocessen beskrivs som starkt polariserad – vissa studenter tar sig smidigt igenom tack vare institutionellt stöd, medan andra möter betydande svårigheter. Det finns en utbredd uppfattning om partiskhet från företagens sida, särskilt kopplat till ålder och utseende. Analysen av praktikupplevelser i Polen, Finland, Sverige och Spanien visar att systemet för arbetsplatsförlagt lärande inom Europa är komplext och varierande. En gemensam nämnare är dock betydelsen av att få sin första yrkeserfarenhet – något som ofta har ett avgörande inflytande på individens framtida möjligheter till anställning.

Oavsett nationella skillnader uppfattas praktik inte längre som enbart ett akademiskt krav i något av de undersökta länderna. Praktik har utvecklats till en strategisk investering i framtiden – ett verktyg för både yrkesmässig och personlig utveckling. I Sverige närmar sig studenter praktikjakten som en avancerad affärsstrategi. Genom att skicka mellan 100 och 200 noggrant anpassade ansökningar använder de LinkedIn, interna universitetsnätverk och framför allt sina egna kontakter. Dessutom får praktikperioderna i Sverige nästan en terapeutisk innebörd – studenter ser dem som en process för personlig och professionell omvandling. Psykologisk motståndskraft blir avgörande, liksom förmågan att övervinna systemhinder och agera i en krävande arbetsmiljö.

De finska studenterna verkar vara mest beroende av universitetssystemet, där praktikplatser i stort sett fördelas automatiskt av utbildningsinstitutionerna och uppfattas som en mycket effektiv väg till karriären. I Polen uppvisar studenterna det mest varierade tillvägagångssättet – de kombinerar traditionella rekryteringsplattformar som Jooble och Pracuj.pl med moderna verktyg som Facebook-grupper och webbplatser med arbetsgivarrecensioner. Polska studenter har en mycket positiv inställning till praktik, som de betraktar som ett avgörande steg i sin yrkesmässiga utveckling. Spanska studenter balanserar mellan systemmässiga begränsningar och eget initiativ.

Forskningsresultat – Små och medelstora företags perspektiv

När det gäller rekrytering till arbetsplatsförlagt lärande (APL) tillämpar företagen ofta ett flexibelt och individanpassat tillvägagångssätt, vilket återspeglas i användningen av olika rekryteringsstrategier – från onlineannonser till personliga rekommendationer. Fokus ligger på kandidatens potential, vilja att lära sig och intresse för branschen, snarare än enbart formella kvalifikationer. Dessutom investerar företagen i praktikantens utveckling genom utbildningar och integrationsinsatser, då praktik ses som en strategisk investering i framtida medarbetare.

En utmärkande aspekt av det finska tillvägagångssättet är en samarbetsmodell som bygger på ömsesidigt lärande, vilket skapar en värdefull plattform för erfarenhetsutbyte mellan utbildningssektorn och näringslivet. I Spanien kännetecknas företagens insatser av ett aktivt arbete för att motverka könsdiskriminering, bland annat genom att utforma riktade platsannonser och konsekvent arbeta med att eliminera befintliga stereotyper.

I Sverige fokuserar erfarenheterna från APL-program främst på själva arbetsprocessen med praktikanter. Företag upplever i praktiken att mentorsystemet fungerar mycket väl, särskilt när det bygger på regelbundna möten och flexibel tillgång till stöd. I Polen utgör bristande motivation och kommunikationsproblem mellan företag och praktikanter de främsta utmaningarna. Polska företag uttrycker ett behov av bättre verktyg för att bedöma kandidaternas kompetens och lämplighet redan i rekryteringsfasen. Sådana verktyg skulle kunna bidra till att minska omedvetna fördomar och säkerställa lika möjligheter för alla kandidater, oavsett bakgrund.

Små och medelstora företag i Sverige står inför tre huvudsakliga utmaningar i samband med implementering av APL-program. Språkbarriärer utgör ett betydande hinder, då de begränsar anställningsmöjligheter och kräver kontinuerlig anpassning av kommunikationen utifrån olika nivåer av språkkunskaper. Kulturella utmaningar tar sig uttryck i stereotypa föreställningar och omedvetna fördomar, vilket kräver ett kontinuerligt arbete med kulturell medvetenhet inom organisationerna. Systemrelaterade begränsningar utgör ytterligare ett hinder, framför allt vad gäller bristen på ett omfattande nätverk av praktikvärdar och otillräckliga verktyg för att koppla samman företag med potentiella praktikanter.

Finska organisationer har identifierat flera avgörande faktorer för ett effektivt arbetsplatsförlagt lärande, med särskilt fokus på behovet av tydlig vägledning och heltäckande stödsystem. I första hand betonas vikten av regelbundna möten med utsedda mentorer som hjälper till att formulera och följa upp tydliga mål. Parallellt lyfter man värdet av att erbjuda konstruktiv återkoppling för att främja praktikantens utveckling och lärande.

Överlag efterfrågar organisationer förbättrade verktyg för kompetensbedömning och bättre matchning mellan praktikanter och företag, i syfte att säkerställa en objektiv utvärdering av kandidater. Företagen understryker betydelsen av heltäckande mentorskapssystem som innefattar kontinuerlig handledning, tydligt uppsatta mål och strukturerad feedback. Det finns även ett tydligt behov av att stärka infrastrukturen för arbetsplatsförlagt lärande, exempelvis genom att utöka nätverket av deltagande organisationer och utveckla plattformar som kopplar samman praktikanter med företag.

Forskningsresultat – VET-perspektivet

När det gäller yrkesutbildning (VET) utgör bristen på ett systematiskt tillvägagångssätt en central utmaning. Processen bygger ofta på individuella initiativ snarare än på heltäckande strategier och policyramverk, vilket gör den inkonsekvent och mindre effektiv. En av de mest avgörande faktorerna för hur framgångsrika personer från underrepresenterade grupper blir inom arbetsplatsförlagt lärande (APL) är deras tillgång till professionella nätverk. I länder som Sverige och Finland har man observerat att dessa individer ofta har svårt att etablera kontakter inom branschen, vilket kraftigt minskar deras chanser att få en praktikplats. Därtill utgör språkkunskaper och kulturella normer ytterligare hinder. Begränsad kunskap om det nationella språket och bristande kännedom om arbetsplatsens sedvänjor kan leda till diskriminering och göra det svårare att anpassa sig till arbetsmiljön.

Arbetsgivare spelar en avgörande roll för framgången med arbetsplatsförlagt lärande (APL), men de deltar ofta inte aktivt i processen. Istället läggs ansvaret för att placera studenter på praktikplatser vanligtvis på utbildningsinstitutionerna. Denna brist på initiativ från arbetsgivarnas sida begränsar möjligheterna för personer från underrepresenterade grupper och gör det svårare för dem att ta sig in på arbetsmarknaden.För att möta dessa utmaningar växer insikten om behovet av individualiserade stödsystem, inklusive mentorskapsprogram, kompletterande utbildningar och hjälp med att etablera kontakter med arbetsgivare. Införandet av strukturerade mentorsprogram och workshops kan underlätta för studenter med utmanande bakgrund att hantera dessa hinder på ett mer effektivt sätt.

För att förbättra tillgången till och framgångsgraden för arbetsplatsförlagt lärande (APL) bör centrala åtgärder omfatta skapandet av offentliga databaser över arbetsgivare som är intresserade av att ta emot praktikanter, införandet av mentorsinitiativ, stärkt samverkan mellan utbildningsinstitutioner och näringsliv samt implementering av transparenta rekryteringsrutiner för att motverka dold diskriminering.I Sverige finns det särskilt positiva exempel där yrkesutbildningsanordnare tar personliga initiativ för att knyta kontakter mellan studenter och företag. Dessa insatser inkluderar proaktivt nätverkande och direktkontakt med arbetsgivare, vilket säkerställer att även studenter som möter hinder, såsom språkliga eller kulturella skillnader, får möjlighet till praktikplatser.

Sammantaget är insatserna i Sverige, Finland, Polen och Spanien för att integrera utsatta grupper i arbetsplatsförlagt lärande lovvärda, men det krävs betydande förbättringar, särskilt när det gäller arbetsgivarnas engagemang. Dessutom är kommunikationen mellan skolor och företag otillräcklig, vilket leder till ett glapp mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens faktiska behov.

Rekommendationer från VET-aktörer

• visa goda exempel från olika lärande- och arbetsmiljöer

• kartlägga studenters karriärvägar genom att etablera ett djupare samarbete med dem

utveckla och implementera rutiner för att rapportera situationer som uppvisar tecken på diskriminering i miljöer där arbetsplatsförlagt lärande förekommer

Viktiga resultat

Studenter

Studenters erfarenheter av praktik visar att de betraktar praktik som ett strategiskt inslag i sin yrkesmässiga utveckling, långt bortom enbart en akademisk skyldighet. Vid val av praktikplats väger studenter in flera faktorer – en kombination av praktiska aspekter (såsom lön, geografisk plats och schema) och utvecklingsmöjligheter (t.ex. chans att få erfarenhet och framtida jobbmöjligheter). För många är det avgörande att praktiken ligger i linje med både deras utbildningsinriktning och personliga intressen. Den första praktiken ökar ofta en kandidats attraktivitet på arbetsmarknaden avsevärt. Nöjdheten med praktiken handlar dock om mer än bara anställningsmöjligheter. 

Små och medelstora företag (SMF) Erfarenheter från små och medelstora företag (SMF) visar att företag i allt högre grad använder sig av flexibla rekryteringsstrategier. De söker aktivt efter mångfald och går bortom traditionella kvalifikationer för att fokusera på kandidaters potential och motivation. Företagen lägger särskild vikt vid viljan att lära, intresse för branschen samt social kompetens – snarare än enbart formell utbildning. Organisationer efterfrågar förbättrade verktyg för kompetensbedömning och matchning mellan praktikanter och företag, för att säkerställa en objektiv utvärdering av kandidater. Det finns också ett tydligt behov av att förbättra infrastrukturen för praktikprogram, inklusive utökade nätverk av deltagande organisationer och plattformar som kopplar samman praktikanter med företag.

Yrkes Utbildningsanordnare (VET) Erfarenheter från representanter inom yrkesutbildning (VET) visar att rekrytering av personer från utsatta grupper utgör en betydande utmaning. Ett centralt problem är avsaknaden av ett systematiskt tillvägagångssätt – de flesta utbildningsinstitutioner saknar strukturerade strategier, vilket leder till reaktiva snarare än proaktiva insatser. En av de viktigaste faktorerna för att personer från utsatta grupper ska lyckas inom arbetsplatsförlagt lärande (WBL) är tillgången till professionella nätverk. Det har observerats att dessa individer ofta har svårt att etablera kontakter inom branschen, vilket kraftigt minskar deras chanser att få praktikplatser. Därtill utgör bristande språkkunskaper och kulturella normer ytterligare hinder, vilket kan leda till diskriminering och försvåra anpassningen till arbetsmiljön.

Finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens (upphovsmännens) och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kulturs (EACEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EACEA tar något ansvar för dessa.

Share this news

VET (Vocational Education and Training)DI-VET-projektInkluderingPraktikplatser

---

Yelyzaveta Denyshchenko